När okunskapen talar burspråk
Nidbilden av oss med Aspergers syndrom visar en människa utan känslor, utan förmåga att känna empati, och ibland utmålas vi till och med som kallblodiga mördare. Psykopater.
Aspergers syndrom en medfödd “talang” som faller inom det så kallade autismspektrat, och man kan lite förenklat kalla det en lindrigare form av autism. Lindrigt så tillvida, att vi är “högfungerande” och utåt sett upplevs som ganska “normala”.
Och normal, det är det bra att vara här i lättochlagomlandet Sverige. Inte sticka ut för mycket, och samtidigt inte vara för tillbakadragen. Lagom är bäst.
En undersökning som nyligen gjordes av Handisam visar upp skrämmande siffror, siffror som belyser svenskarnas syn på oss med Aspergers syndrom och autism. Ja, egentligen handlar undersökningen mer om människor med psykiska sjukdomar, men eftersom kunskapsnivån är som den är i fråga om Aspergers och andra så kallade funktionsnedsättningar, så klassas vi ofta som sjuka. Och om man får tro denna undersökning så tycker var och varannan tillfrågad att vi borde sitta isolerade någonstans i Långtbortistan.
Och kanske var det så man tänkte på korttidsboendet i Falkenberg, då man släpade in en yngling med autism i en liten konstruktion, en slags bur som mäter ca 2 gånger 1,5 meter.
Orsaken? Han var “jobbig”. Han gick personalen och övriga på nerverna och därför låste man in honom. I en bur.
Det här händer idag. I Sverige. 2010.
Fy. Fan.