Jag fumlar efter fjärrkontrollen och riktar den mot hundkräket. Paus. Han ligger plötsligt blickstilla i gräset med den söndergnagda pinnen hängande ur ena mungipan.

Jag går bort till ungarna som plaskar i vattenpoolen. Det skvätter och stänker, de skriker och skrattar och tjoar. Riktar fjärrkontrollen mot dem och trycker på mute-knappen. Ljuden upphör i ett nafs. Ungarna fortsätter att skvätta vatten; deras munnar gapar och rapar och skriker tyst ut i sommarsolen.

Riktar kontrollen uppåt, mot solen, trycker frenetiskt på minus-knappen tills ljuset är alldeles lagom och inte sticker i ögonen. En geting flyger förbi och jag zappar bort den med en bestämd knapptryckning. Poff!

Jag går in i huset, drar ur telefonjacket, stänger av radion, och går sen ut och sätter mig i trädgården. Sänker värmen en aning, lutar mig tillbaka i stolen och blundar.

Paus.